Jessicassmak

Om ändå dygnet hade några fler timmar...

Inskolning, uppstart, jobb, aktiv mamma, aktiviteter, hem, relationer och tvätt... Ibland känner jag att det skulle finnas två av mig och en hel massa fler timmar på dygnet. Kan komma på mig själv med att tänka på när Jessica fick göra något som hon ville, utan måsten och "skynda skynda". Tror det var innan Elice tillverkades. Hmm, det är ju något år sedan nu.. Vad konstigt egentligen, ju äldre man blir ju mer inserman att klyschor faktiskt stämmer. En yngre version av mig skulle säga bestämt;

-Låt pappan ta hand om barnen och bara åk iväg!

Det kan fortfarande låta sunt i mina öron men, det finns alltid ett men, skillnaden på innan barn och efter barn är just barnen. De som barn, men också hela livet kring, alla konsekvenser, helatiden, jämt. Visst kan jag åka iväg, men vad händer i realiteten då?
 -Pappan blir ensam med båda barnen. På dagen går det bra men på kvällen skapas huvudbry, man bör vara två vid läggning. Självklart finns det ensamstående som hanterar fler barn än två, hon med 14 barn är ju ett exempel på det men hon har också rutiner gjorda utefter det.
 -Familjetiden uteblir, åker jag bort en helg har det helt plötsligt gått 14 dagar sedan sist vi umgicks och kunde hitta på något roligt.
 -Tankarna på töserna skulle ta upp långa stunder av min "bortatid". Har de det bra? Vad gör de? Hur mår de?

...och som om hon kände att mamman tänkte på henne... Nu vaknar Thea.

En sista kommentar bara, mamman nedan, när hade hon egentid egentligen?


 
http://www.google.se/imgres?imgurl=http://mbanarchy.com/wp-content/uploads/2009/02/clown-car1.jpg&imgrefurl=http://mbanarchy.com/%3Fp%3D256&h=625&w=500&sz=83&tbnid=tDj9qHb74vzclM:&tbnh=136&tbnw=109&prev=/images%3Fq%3Doctomom&hl=sv&usg=__5GPbVTzkHUKz5x1VB7nhbRAvfg4=&ei=R1zOSuXfNILY-QbtmYmIAw&sa=X&oi=image_result&resnum=9&ct=image&ved=0CCMQ9QEwCA