Jessicassmak

Oj oj oj, vilken dag! Den började bra, hade en KATASTROFAL mitten, och avslutades som den började. Töserna var lite hängiga i morse, lite förkylda sådär, så jag tänkte att en tur i bilen vore bra. Stillsamt men ändå något att göra. Som av en händelse hade jag spanat in ett bord och en spegel i Jakobsberg som jag visste ville komma hem till mina fixarfingrar, så vi tog bilen dit.  Det var en mysig färd, vi sjöng lite, töserna som en stund och jag hittade fint. Så här långt, en bra morgon. KATASTROFEN började när vi just skulle till att åka hem igen.

Jag gjorde som jag alltid gör när vi tre ska in i bilen. Jag sätter in Thea först, kastar in nycklarna och mobilen på förarsätet, tar upp Elice på höften och bär henne runt bilen till hennes plats, jag sätter in henne och hoppar sedan in själv.

Idag skedde tre förändringar, nyckeln hamnade inte på förarstolen utan i Theas knä, bagageluckan var öppen och jag hörde ett klick.
 
Så, jag satte in Thea, kastade in mobilen som hamnade rätt och nyckeln som hamnade i Theas knä. Lyfte upp Elice, stängde bakluckan, tog ett steg, hörde ett klick, tog ett steg och såg min mardröm bli verklighet. Alla dörrar var stängda, klicket betydde låsta, Elice och jag stod utanför bilen och Thea satt ensam inne i bilen. Inne i den låsta bilen! KATASTROF! 

Vi befinner oss alltså i utkanten av Jakobsberg, på en liten återvändsgata in the middle of nowhere, inte en själ syns till, min mobil ligger på förarsätet och mannen min med extranyckeln, han är i en annan stad... KATASTROF!

Paniken kom inte krypande, den slog mig som en käftsmäll!

Med hjälp av helt fantastiska människor, som ringde samtal, lugnade, prövade alternativ, lugnade, kom med saft och kaka, lugnade, tog av sin tid, stöttade och underhöll så löste det sig till det bästa tillslut. Mannen kom körandes i ilfärd med extranyckeln och trots en hel del tårar från Theatösen så sov hon faktiskt så sött när pappan kom farandes. Hemskast var det helt klart för mamman och paniken är obeskrivbar.

By the way, när man är i nöd, vem ringer man då? Jag kan berätta at det inte är polisen i alla fall. Slå in en ruta var svaret jag fick av dem... Mmm, absolut, men hur fan gör man det för att inte skada tösen? Hur gör man det över huvud taget?  

Tack, tack av hela mit hjärta till de stjärnor som hjälpte oss idag. Ni är guld värda!

Kvällen skulle vara vigd åt pyssel med nyförvärvet men på något vis är jag inte så sugen. Sängen får stå för underhållningen istället, med mina kära, nära, nära.

God natt!