Sitt fint


Av en händelse satt jag ner Thea på golvet för någon dag sedan. Min fulla övertygelse sa mig att jag var tvungen att hålla i henne så att hon inte föll omkull. Vad fel jag hade. Hon satt. Inte längre ihopvikt, stödjandes på händerna utan helt rakt upp och ner som du och jag. Jag lät henne sitta och hon satt och hon satt och hon satt. Den kon hon kan hon!


Kommentarer
Postat av: Anonym

Underbart!

2009-09-18 @ 17:26:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0